Ett makalöst liv:

Bertil Falk har lämnat jordelivet efter 90 år av idogt skrivande

Tidigt på morgonen, lördagen den 14 oktober 2023, somnade Bertil Falk lugnt och stilla in för gott, omgiven av sin familj. Då hade han levt ett innehållsrikt liv som författare och journalist inom både tidnings- och tevevärlden, och varit en drivande kraft när det gällde att sprida kunskap och entusiasm för den del av populärkulturen som inbegriper deckare och science fiction. Detta manifesterades inte minst av att han 1969 återuppväckte och nystartade Jules Verne-Magasinet men han hade debuterat som skribent långt tidigare. Den 2 april 1946 publicerades hans ”Tripp i rymden” i Stockholms-Tidningen och åtta år senare kom hans kortroman ”Den maskerade ligachefen” ut i Alibi-Magasinet nummer 51.

Han föddes den 21 maj 1933 i Stockholm och lusten att skriva kom mycket tidigt liksom behovet att lära allt som fanns att veta om de genrer som intresserade honom mest, nämligen gammal amerikansk pulp och sf. Det var detta som ledde till vår bekantskap och livslånga vänskap. Bertil var reporter på Kvällsposten i Malmö och hade uppmärksammat att jag skrev så kallade kioskböcker och han sökte upp mig. Det hade jag glömt men han påminde mig om vårt första möte när jag långt senare skjutsade honom till Sundbybergs kyrkogård där hans föräldrar ligger begravda.

Vi talade ofta om allt han gjort. På 1980-talet arbetade han på TV3:s redaktion i London och efter att ha vandrat i Jack the Rippers fotspår i Whitechapel gjorde han en dokumentärfilm om denne seriemördares svenska offer Elisabeth Stride. Hon föddes 1843 som Elisabet Gustavsdotter i byn Tumlehed utanför Göteborg och dog i en mörk gränd i London.

Tillbaka i Sverige bosatte han sig i Västra Alstad utanför Trelleborg. Där återupptog han arbetet med att försvenska (inte översätta – han kallade det motsvariggöra – James Joyces ”Finnhegans wake”. Det hade han påbörjat under jullovet 1954 i Sigtuna Folkhögskolas bibliotek. Denna enligt honom tradiga bok kom ut häromåret som ”Finnegans livkaka” i svensk språkdräkt efter 66 års arbete med Joyces språkekvilibristik. Där översatte han också seriealbum och andra alstersamt skrev recensioner åt Bibliotekstänst innan han 1996 började publicera en stor mängd egna deckare, thrillers och science fictionromaner.

Jag hade uppmärksammat hans stora kunnande och då jag 1994 övertog tidskriften Dast Magazine från entusiasten Iwan Hedman-Morelius och kände att min ork började tryta bad jag honom att bli chefredaktör vilket han var åren 1999-2003. Under den tiden formade han deckartidskriften efter eget kynne och letade fram glömda svenska pulpförfattare som han till läsarnas förtjusning förde fram i ljuset.

1990 startade Bertil förlaget ZenZat som han drev fram till 2018 och publicerade både egna böcker (hans årliga julböcker som blev klappar till vänner och bekanta blev mycket uppskattade) och äldre svenska författares verk, bland andra August Blanche, Anders Eje, Sture Lönnerstrand, Arne Wingenfeldt och Torsten Scheutz som han tyckte behövde få nya läsare.

2004 var han med och grundade föreningen Novellmästarna tillsammans med mig, Olov Svedelid och Ulf Durling. Föreningen lever fortfarande och har gett ut novellsamlingar, ofta mer än en om året, sedan dess.

Mot slutet av sitt liv tycks Bertil ha kommit in i en andra andning. Efter att ha arbetat med biografin om Freroze Gandhi. betitlad "Feroze the Forgotten Gandhi", i cirka 40 år kom den ut hos förlaget Roli Books i New Delhi, Indien hösten 2016.

2020 kom han ut med trilogin ”Faktasin” på Aleph förlag. Det är tre fullmatade band om den svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia från begynnelsen fram till tiden efter millennieskiftet. En makalös sammanställning som visar på att Bertil läst det mesta – om inte allt – som kommit ut och haft minsta lilla anknytning till denna genre.

De senaste månaderna var han sjuk och genomgick en tarmoperation som ytterligare försvagade detta kraftpaket. Aldrig mer får jag lyfta luren och höra hans ständiga hälsningsfras: Tjing, tjong.

KJELL E. GENBERG